Syftet med vår studie var att lyfta fram de äldres röster när det gäller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av äldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat sex äldre personer som har bistånd i form av hemtjänst och är boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsättet samt att vi utgår från kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris.

Young women with immigrant background are generally looked upon as victims of patriarchal structures and cultural determinism.The purpose of this bachelor thesis was therefore to have a salutogen perspective. We investigated how young women with a transcultural background are affected by and how they use their experiences from different backgrounds in their creating of identity.We based our essay on qualitative interviews and current research on the subjects of multi culture, identity and youth. The interviewees were seven young women with experience of multi cultural background and performing different kind of artistic activity.The theory and empirical material combined and compared resulted in three themes: affinity, cultural hybridization, and salutogen factors.We saw that for those young women affinity functioned as a basis for creating identity and that their double background enriches them in several aspects. The three major salutogen factors that the interviewees had in common, and we emphasize, are their struggle, open mind and awareness of freedom.The global youth culture has a great impact upon the young women and to some extent we could recognize cultural hybridization. We consider this neglected subject urgent and very relevant for social work in the multi cultural society of Sweden..

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotioninkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogeninriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrånflera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsoriskeroch motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.

Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling.

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling.

Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsättning påverkarpatienters psykiska mående samt förbättring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 män och 1251 kvinnor). Patienternas mående mättmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. Sysselsättning hade en liten påverkan påmåendet innan behandling.

Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek..

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner.

Då positiva hälsoeffekter av utevistelse påvisats inom forskning är det angeläget att det skapas möjligheter för de äldre att på olika sätt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid äldreboende är beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgångspunkter har varit miljöerbjudanden och känsla av sammanhang. Ett äldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgång till ute-miljö med många möjligheter har studerats.

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista.

SammanfattningSyfte och frågeställningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder..